Bra att känna till

Bra att känna till:

Kroppstemperatur: kattens normaltemp är 38,0-39,0 grader, mätt med vanlig febertermometer i ändtarmen
Puls: normalt ca 110-130 slag/minut. Pulsen känns bäst på insidan av låret.
Andning: normalt ca 20-30 andetag/min.
Tänder: 26 mjölktänder som byts ut mot 30 permanenta tänder vid 3-6 mån ålder. 16 av dessa tänder sitter i överkäken och 14 i underkäken. Vänj gärna katten att tidigt låta sig bli undersökt i munnen samt att få tänderna borstade. Helst bör tänderna borstas varje dag. En tandborstning i veckan har nästan ingen effekt alls. Använd mjuk tandborste och barntandkräm med låg fluorhalt.
Könsmognad: båda könen blir könsmogna från 6-14 månader beroende på ras. Individuella skillnader förekommer.
Löptid: 5-8 dagar. Löpet återkommer hos vissa katter hela året med 2-3 veckors mellanrum. Många katter löper endast 2-3 ggr/år och då framför allt på våren.
Dräktighetsperiod: normalt 65 dygn men kan variera mellan 61 och 69 dygn

Vaccination
Alla katter bör vaccineras mot kattpest (parvovirus). För många är det även klokt att bli vaccinerade mot kattsnuva. Under vissa omständigheter kan det även finnas anledning att vaccinera mot Chlamydia och kattleukos. Grundvaccination sker av kattungen med en första spruta vid 7-8 veckors ålder och en andra spruta 3-4 veckor senare. “Booster”-vaccination ges vid ett års ålder. Från ett års ålder och framåt ges vaccination mot kattsnuva varje år, mot kattpest vart tredje år.

Kastration
Kan och bör utföras på både han- och honkatter som ej är ämnade för avel, så fort de blivit könsmogna. I annat fall ökar risken för oönskad revirmarkering samt ett oroligt beteende pga ej tillfredsställd sexualdrift, alternativt ett stort antal ej önskade kattungar. För honkatter medför tidig kastration dessutom en minskad benägenhet till juvertumörer på äldre dagar. Kastration rekommenderas från 5-6 mån ålder. Det är klokt att passa på att låta katten bli ID-märkt då den ändå är sövd.
Kastration innebär att testiklarna avlägsnas på hankatter, medan livmoder och äggstockar avlägsnas på honkatter. Båda ingreppen är relativt enkla, katterna får åka hem samma dag. Honkatten får stygn på magen som oftast behöver tas bort efter ca 10-12 dagar.
Fortplantningsförmågan upphör naturligtvis efter en kastration. Dock kan ett fåtal katter visa en fortsatt men starkt reducerad sexualdrift samt intresse att markera revir. Risken för övervikt ökar efter kastration. Foder-/kaloriintag bör därför reduceras med 25% i de flesta fall. Kastrerade katter (framför allt hanar) blir oftast mer hemkära och tillgivna.

P-piller
Upprepad behandling med hormontabletter kan hålla honkatter löpningsfria. Långvarigt bruk av p-piller ger dock oönskade bieffekter som ökad risk för juvertumörer och livmoder-inflammation. P-piller kan skrivas ut av veterinär.

Identitetsmärkning
Alla kattägare gör klokt i att ID-märka sin katt. Vanligast är fortfarande tatuering i vänster öra. Ett alternativ är märkning med mikrochip under nackskinnet. Nackdelen är att det inte går att se på utsidan av katten att den är ID-märkt, utan det krävs en speciell avläsare för att upptäcka mikrochipet. De flesta veterinärer rekommenderar därför att man fortsätter att ID-märka katter i öronen.

Utfodring
Beror på ras, ålder, aktivitetsnivå, om kastrerad eller inte, samt hull. Regelbunden viktkontroll gör det lättare att reglera fodermängd. Kontakta oss gärna för foderrådgivning om du känner dig osäker på om din katt får rätt foder och rätt mängd.

Motion
Många innekatter får för lite motion och är överviktiga. Dessa katter skulle troligen må bättre om de fick en daglig promenad i sele, samt ett kaloriintag som var anpassat till deras aktivitetsnivå.

Avmaskning

Mot spolmask avmaskas katten vid 3, 7 och 11 veckors ålder, sedan var 3 månad till ca 1 års ålder. Rutinavmaskning krävs sedan inte för innekatter.
Rått- och sorkjagande katter avmaskas även mot bandmask var 3:e månad.
Avmaska inför parning. Avmaska däremot inte en dräktig katt.
Receptfria avmaskningsmedel finns på vanligt apotek (t ex Banminth, Axilur, Drontal), där du även kan få råd och anvisningar.

Kattens husapotek:

information och hälsoråd om sjukdomar
pincett
trubbig sax
klotång
febertermometer samt glidmedel (vaselin, fet salva)
desinfektionsmedel, t ex jodopax hud och sår
natriumklorid spolvätska
bomull
gasbinda
sterila kompresser
bomullspinnar
halskrage
tandborste
eventuellt medel mot fästingar – finns receptfritt på apotek
eventuell annan medicin föreskriven av veterinär
vaccinationsintyg
sammanfattad sjukjournal med tidigare medicinering. T ex: juni 05, diarré, svält; april 07, öroninflammation, örondroppar (preparatnamn)

Är katten sjuk?
Upplever du att något har förändrats eller är onormalt, och du ej har någon förklaring till detta är det klokt att låta katten bli undersökt av din veterinär. Hur snabbt detta behöver ske beror på kattens allmäntillstånd, samt om katten har ihållande blödning eller ansträngd andning. Skulle så vara fallet behöver veterinär kontaktas omgående. I annat fall är det oftast möjligt och fördelaktigt att hålla katten under observation och kontakta din veterinär så fort som möjligt, förutsatt att det du iakttagit ej ytterligare försämrats.

Innan du ringer till veterinär kan det vara bra att tänka igenom följande punkter:

kattens ras, ålder och kön
kroppstemperatur
allmänt beteende
andning, hosta?
päls
aptit, törst
kräkningar?
avföring: normal, lös, hård, blodig, har katten svårt att bajsa?
urin: normal, blodig, kissar ofta, har svårt att kissa?
tandstatus
dålig lukt eller flytning munhåla, öron, könsöppning?
ögon
analområde
eventuell medicinering

När du besöker veterinär är det lämpligt att transportera katten i en bur så att den inte kan rymma.

Urinstopp/urinsten:
Några procent av alla han- och honkatter har benägenhet att utveckla urinsten. Lågt vätskeintag och ett högt mineralinnehåll i fodret bidrar sedan till bildandet av kristaller i urinblåsan. Honkatten, som har ett bredare urinrör än hankatten, klarar att kissa ut dessa kristaller utan att de fastnar. Hos hankatten, som har ett urinrör som blir smalare mot penis, kilas ofta dessa kristaller fast och orsakar urinstopp. Katten blir då orolig, springer ofta på lådan och försöker kissa utan något större resultat. Ofta kommer ingenting, ibland några fådroppar. Detta är ett mycket akut, allvarligt och plågsamt tillstånd som blir livshotande om inte katten får adekvat vård. Kontakta därför alltid veterinär omgående om du misstänker att din katt lider av urinstopp!

Förgiftning:
Vid misstanke om förgiftning ring veterinär. Om giftet är ett läkemedel kan även läkemedelsupplysningen ringas dygnet runt på tel 020-66 77 66.

Trafikskador och fall från hög höjd:
Bör undersökas av veterinär. Då allmäntillståndet är påverkat bör detta ske omgående.

Bitskador, sårskador:
Ihållande blödning och större hudskada måste åtgärdas omgående. Lägg vid behov ett tryckförband och kontakta sedan veterinär. Mindre skador bör tvättas rena och vid behov bandageras. Veterinärbesök kan i allmänhet vänta tills påföljande dag (om skadan inträffar sen kväll/natt). I sådant fall bör halskrage användas så att katten ej själv genom slickande och bitande förvärrar skadan. Kontakta veterinär i de fall du är osäker.

Ögonskador:
När ögat skadats av yttre våld som t ex rivsår, bitsår, sticksår och skada på hornhinnan misstänks, bör det undersökas snarast. Jämför det skadade ögat/hornhinnan med den friska sidan. Djupare sår ses oftast som en grå konturstörning i den normalt släta och blanka hornhinnan. Ytliga sår kan vara svåra att se utan diagnostisk färgning. Därför bör alltid en ögonskada undersökas av veterinär, om inte omedelbart så senast påföljande dag så tillvida förbättring dessförinnan inte inträffat.Stycke

Hältor, benbrott:
Kan oftast vänta över natten till nästa dag om huden är hel. OBS! Om en led är varm och svullen bör dock veterinär kontaktas omgående, då en ledinfektion kan misstänkas. Skulle allmäntillståndet vara nedsatt och/eller katten ha mycket ont bör även i sådant fall veterinär kontaktas omgående. På skador nedan armbåge och knä kan ett stödförband anläggas i väntan på veterinärundersökning. OBS! Var uppmärksam på att ej lägga ett stödförband för hårt. Blodcirkulationen kan i så fall försämras till benet, vilket kan leda till allvarlig vävnadsskada.

Ormbett:
Vid ormbett skriker oftast katten till och gnyr en stund. Det bitna området svullnar kraftigt under någon timme. Undvik att katten rör sig i onödan, giftet sprids då lättare. Bör om möjligt katten efter ett ormbett. Om du har cortison utskrivet ge detta enligt tidigare anvisning. Kontakta sedan veterinär. Veterinärbesök rekommenderas eftersom ormbett kan ge hjärt-, njur- och leverskador

Insektsbett/getingstick:
Är oftast ofarligt för katt. Vid många bett eller stört allmäntillstånd kontakta veterinär. Katten får i vanliga fall ej svullnad i andningsvägarna. Skulle dock ett getingstick ta i munnen eller tungan kan detta inträffa. Kontakta i sådant fall veterinär omgående. Har du cortison utskrivet kan du ge detta i samma dosering som vid ormbett.

Kräkning och/eller diarré:
Om allmäntillståndet är ostört och katten får behålla vätska kan man prova med svält i 24 timmar. Ge sedan kokt fisk (torsk eller sej) och lös potatismos i små portioner 3-4 ggr/dag i 2-3 dagar för att sedan successivt återgå till normal kost under 2-3 dagar. Om misstanke finns att katten svalt ett främmande föremål bör veterinär kontaktas omgående. Likaså om kräkningarna och/eller diarrén är ihållande och svält/diet inte ger någon förbättring. Vid stört allmäntillstånd kontakta alltid veterinär.